Projektet AILIT

Text: Emma Strömberg
Foto: Helen Korpak

Unga behöver färdigheter i att förstå och använda artificiell intelligens. Därför har projektet AILIT tagit fram material för hur AI-litteracitet kan inkluderas i skol­undervisningen.

AI finns inte i de finländska läroplanerna trots att artificiell intelligens omformar samhället. Biträdande professor Linda Mannila säger att kunskap om AI hör till dagens allmänbildning.

Mannila är en av initiativtagarna till projektet AILIT, som är inne på tredje året med finansiering av Svenska kulturfonden. Projektet genomförs som ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Experience Lab vid Åbo Akademi i Vasa.  

Syftet med projektet är att utarbeta metoder för hur frågan om AI kan tacklas i skolor. I samarbete med lärare har forskarna tagit fram konkreta material för hur lärarna kan diskutera och undervisa om AI.  

– Det har varit viktigt att inkludera lärare i arbetet för att få ett material som verkligen går att tillämpa i undervisningen. En central fråga har varit: Hur får skolorna på bästa sätt in ett innehåll som inte direkt finns i läroplanen? Det får inte bli övermäktigt.

AI-litteracitet handlar om att förstå grundprinciperna kring vad AI är, hur det fungerar och var AI finns. Därtill ingår kritiska, etiska och samhälleliga perspektiv på AI för att barn och unga ska kunnabli ansvarsfulla medborgare i en tid när AI blir allt mer närvarande. 

Projektet har redan utarbetat material för årskurs 1-6 och nu ligger fokus på årskurs 7-9. I den tredje fasen, som redan har inletts, tar projektet sig an gymnasier och yrkesinstitut. I de högre årskurserna där eleverna och studerandena har ämneslärare ligger fokus på att få in undervisning om AI inom ramen för olika ämnen, till exempel inom matematik, bildkonst och modersmål.  

– AI förändrar samhället och påverkar vår vardag, utan att vi vet om det – och det är just det som är det riskfyllda. Som ansvarsfulla medborgare borde vi vara mera kritiska till våra flöden i sociala medier och förstå att en chatbot inte alltid ger rätt svar.

– När tidspressen och kravet på att strikt följa läroplanen blir större är det desto viktigare att undervisningen om AI passar in i den övriga undervisningen. Men det handlar ju inte om en isolerad teknologisk fråga, utan berör till exempel samhällslära och modersmål, som: hur lär vi oss skriva. 

Linda Mannila och Yvonne Backholm-Nyberg, verksamhetsledare vid Experience Lab, visste inte hur mycket de hade fingret på pulsen när de skickade in den första AILIT-ansökan till Kulturfonden i november 2022. Samma dag som ansökningstiden gick ut lanserades Chat GPT för allmänheten. När de beviljades finansiering i mars 2023, var AI ett av de mest omdiskuterade ämnena i samhället. 

Mannila är tacksam för att de fått fortsatt finansiering av Kulturfonden, vilket möjliggjort att de systematiskt kan utarbeta undervisningsmaterial för alla årskurser.  

– Vi har också fått positiv respons av lärare, säger Mannila som ännu vill lyfta fram vikten av att skapa svenskspråkigt material. 

– Det är inte en självklarhet i en språkminoritet. Nu känner lärarna att vi skapat undervisningsmaterial med dem och för dem.

Vad är AILIT?

  • Främjar AI-litteracitet för barn och unga genom att ta fram undervisningsmaterial för den grundläggande utbildningen och andra stadiet.
  • Samarbetsskolor: Malms skola i Pargas, Vasa övningsskola, Helsinge skola i Vanda och  Yrkesinstitutet Practicum.
  • Samarbete mellan Helsingfors universitet och Experience Lab vid Åbo Akademi.
  • Svenska kulturfonden finansierar det tredelade projektet med sammanlagt 380 000 euro.