Text: Emma Strömberg
Foto: Helen Korpak

”Kaikki laulaa – Alla sjunger” vill stärka sången som uttrycks­medel. Det fyraåriga projektet ska nå ut till bland annat skolor, äldre­boenden och festivaler.

Sång är en del av kulturarvet och kan stärka känslan av gemenskap och tillhörighet. Man kan samlas kring den gemensamma sången både i stunder av sorg och i stunder av glädje. Men om vanan att sjunga tillsammans faller bort, förlorar sången också sin betydelse som sammanbindande kit. 

– Inom sång- och musiklivet har det länge talats om hur sång som uttryck verkar minska i samhället, säger Henrik Lillhannus, som är verksamhetsledare för Finlands svenska sång- och musikförbund.

Vad kan man då göra för att motverka trenden? Ur diskussioner mellan musikorganisationer, utbildningsinstitutioner och fonder föddes idén till projektet ”Kaikki laulaa – Alla sjunger”. Det tvåspråkiga projektet med en budget på knappt 1,5 miljoner euro finansieras till två tredjedelar av Suomen kulttuurirahasto och till en tredjedel av Svenska kulturfonden. Projektet genomförs som ett samarbete mellan det finska sång- och musikförbundet Sulasol och Finlands svenska sång- och musikförbund. 

– Det är väldigt fint att vi är med som jämnbördiga samarbetsparter, säger Lillhannus och konstaterar att det är möjligt tack vare Svenska kulturfondens stora finansiella bidrag. 

Också Sulasols verksamhetsledare Aino Herranen är ivrig över möjligheten att samarbeta över språkgränserna. 

– Det gör det möjligt att nå ut till alla delar av landet. Och förhoppningsvis stannar det inte vid det här enskilda projektet, utan leder till fler samarbeten i framtiden. 

”Kaikki laulaa – Alla sjunger” är ännu i startgroparna och projektchefen Mia Makaroff anställdes vid årsskiftet 2025-2026. Men inspirationen är tagen från ett norskt projekt, ”Krafttak for sang”, som redan har över tio år på nacken. Projektet har haft som devis att stärka sången från vaggan till graven, och består av flera delprojekt som täcker in allt från dagis och skola till äldreomsorg och kommuner. 

Ulrika Bergroth-Plur, som har finlandssvenska rötter, var med och startade hela projektet. Hon säger att sångens roll i skolundervisningen gradvis har minskat under de senaste decennierna. Som en konsekvens har också sångens position i samhället försvagats. 

– Men nu ser vi att man igen börjar diskutera sångens betydelse för den kollektiva identiteten. 

Bergroth-Plur talar om kulturell beredskap, och ger som exempel när norrmännen sjöng gemensamma sånger som en del av det kollektiva sorgearbetet efter terrorattacken på Utøya i juli 2011. 

– Men jag är dessvärre inte säker på om unga har gemensamma sånger att samlas kring i samma utsträckning idag. 

– Sången är ett språk och ett uttrycksmedel, men för att kunna använda det på ett naturligt och spontant sätt måste man ha exponerats för sång och fått lära sig att använda sin röst. 

Bergroth-Plur betonar att det är viktigt att förmedla att sångrösten är bra som den är – det behöver inte låta som i en sångtävling. 

Det finländska projektet vill stärka sången i Finland på två sätt: förutom ”Kaikki laulaa – Alla sjunger” lanseras också ”Sjungande kommun”, med målet att samarbeta med kommuner för att på olika sätt främja sång bland invånarna. 

Lillhannus inspirerades av projektet ”Syngende kommune” i Norge och ville ta konceptet till Finland. 

– Vi är öppna för intryck från våra grannländer, vi kan inspireras av andra och behöver inte alltid själva uppfinna hjulet på nytt.