Forskningsprojektet ARTIS
Text: Michaela von Kügelgen
Bild: Helen Korpak
Hur kan skolorna förebygga rasism och skapa en öppen diskussionskultur där alla frågor är tillåtna? Det vill forskarna Ida Hummelstedt och Joséphine Gram få svar på i det tvååriga utvecklingsprojektet Antirasistisk och trygg verksamhetskultur i skolan (ARTIS) som startade i augusti 2025.
– Tanken är att under två års tid finnas till hands och stödja i de skolenheter där vi jobbar, berättar Ida Hummelstedt.
Tillsammans med Joséphine Gram leder hon utvecklings- och forskningsprojektet Antirasistisk och trygg verksamhetskultur i skolan (ARTIS). Målet är att involvera skolans personal, elever och vårdnadshavare i att tillsammans skapa en tryggare skolmiljö där diskriminering aktivt motverkas. Projektet har fått bidrag från Svenska kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och forskningen drivs vid Helsingfors universitet.
Gram och Hummelstedt håller tio lektioner både höst och vår i de fyra femteklasser som är i fokus under det första projektåret. Vårdnadshavarna bjuds in till en diskussionskväll och personalen får både utbildning och uppföljande diskussioner.
Forskarna har tidigare jobbat med fortbildning kring dessa teman, men har upplevt att tiden har varit för knapp. Vid tidsbrist vill särskilt lärarna skynda till verktygen som de behöver i sitt vardagliga arbete.
– I ARTIS har vi tid att öka deras medvetenhet om till exempel vithetsnormen som är påtaglig i finlandssvenska skolor, säger Hummelstedt.
Vill skapa trygga grupper
Eftersom ARTIS är ett pilotprojekt har forskarna inga färdiga lösningar. Därför utgår projektet dels från skolornas egna behov, dels från tidigare forskning om rasism i skolan. Både vuxna och barn ska få lära sig om rasism, förtryck och diskriminering – och om hur skolorna aktivt kan motarbeta dessa.
– Det handlar om empatisk kommunikation och om att skapa en trygg grupp, säger Hummelstedt.
Hon och Gram vill stödja eleverna att våga prata om också svåra teman i gruppen, bland annat med hjälp av dramametoder.
– De ska få analysera makt och orättvisor på olika sätt.
ARTIS fokuserar på lågstadier för att ge både skolan och eleverna möjlighet att fundera på frågorna före högstadiet eftersom RILSE, ett tidigare forskningsprojektet om årskurs 7–9 där forskarna ingick, visade att rasismen florerade.
– På högstadiet brukar diskriminering och rasism bli en ännu vanligare jargong, säger Hummelstedt.
Verktyg för att förebygga rasism
Framförallt vill forskarna sänka tröskeln för att föra diskussioner i klassrummen.
– Många barn hör för första gången om rasism eller får ställa frågor om temat, säger Gram.
Rasism tangeras bara i läroplanen och i många likabehandlingsplaner är fokus mer på mobbning, som handlar om avsiktliga kränkningar individer emellan, medan rasism fungerar på flera nivåer.
Många lärare saknar verktyg för att förebygga rasism och är rädda för att tala om det, eftersom de inte vill riskera att säga eller göra fel eller skapa otrygghet i klassen.
– Därför lägger vi oss själva i blöt och testar olika övningar och diskussioner i ARTIS, säger Hummelstedt.
Det tvååriga projektet ska resultera i en handbok som ger förslag på lektionsplaner och reflektionsfrågor. Skolorna ska också få tips om hur de kan integrera antirasism i det dagliga arbetet.
– Som lärare kan man inte förbereda sig på allt, men vi vill sänka tröskeln och ge dem mer kött på benen för att tala om normer, diskriminering och rasism, säger Hummelstedt.
Utmanar och uppmuntrar
Under de första elevträffarna i projektet har Joséphine Gram och Ida Hummelstedt märkt hur eleverna långsamt börjar öppna upp för forskarna som kommer utifrån.
– Förändringsarbete bygger på tillit, så det är fint att se att de lär känna oss och vi dem. Det är viktigt att jobba långsiktigt med sådana här frågor, säger Gram.
Enligt henne märks det på eleverna att det finns ett behov att skapa ett utrymme där det är okej att ställa frågor – men att också få svar.
– I vissa klasser tar frågorna inte slut när vi en gång har visat att man kan diskutera och ifrågasätta, säger Hummelstedt.
Enligt henne är femteklassare i en bra ålder för sådana diskussioner.
– De kan redan ha förutfattade meningar, men också förmågan att utmana sitt eget tänkande. Via ARTIS ger vi dem en chans att öppna upp och utmana sådant som i framtiden kunde leda till rasistiska tankar.
På lång sikt är målet att alla skolor ska se arbetet med antirasism och mot diskriminering som en del av sitt dagliga arbete; i klassrummet, i korridoren, i planering och i strukturer.
– Förhoppningsvis leder ARTIS till strukturell förändring genom att väcka tankar och förståelse. Med projektet vill vi skapa förutsättningar för att alla människor i Finland ska få tillgång till kunskap och liv på samma grunder, säger Gram.
